Hoppa till sidans innehåll

"Vi har själva tyckt att vi är väldigt olika, men det är vi inte"

04 OKT 2018 08:41
Till idrottsrörelsen ska alla känna sig välkomna oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön, eller sexuell läggning. Men i många avseenden brister idrottsrörelsen i samhällelig representation...
  • Uppdaterad: 04 OKT 2018 08:41

Fotbollsföreningen IFK Kalmar fick sig en ögonöppnare i vintras när de insåg att deras förening inte alls speglar invånarna i Kalmar.

Idrottsrörelsen håller på att förändras. Vi är på väg mot en ny och modern idrott. För att nå idrottens strategiska mål har Riksidrottsförbundet beslutat om fem utvecklingsresor. En av dem är ”Inkluderande idrott för alla”. Det betyder att alla, oavsett bakgrund och förutsättningar, ska ha möjlighet att vara delaktig i idrottsrörelsen. Det är just den här resan som IFK Kalmars förändringsarbete handlar om.

IFK Kalmar är en fotbollsförening i centrala Kalmar som bedriver flick- och damverksamhet, såväl bredd- som elitidrott. Föreningen har sedan en tid tillbaka insett att den inte representerar människorna i närområdet. IFK Kalmar har nämligen inga ledare eller tränare, och få barn, med utländsk bakgrund*. Efter denna insikt började ett internt arbete för att utveckla föreningen. Idrottsföreningar är en viktig del av samhället och då bör alla finnas representerade. År 2010 utförde Riksidrottsförbundet genom Statistiska centralbyrån en studie som visade att tjejer med utländsk bakgrund var den grupp som var minst aktiva i idrottsföreningar1. Speciellt i fotbollen kunde man se en tydlig skillnad. På killsidan lyckas man få in fler ungdomar med utländsk bakgrund, men inte på tjejsidan. Studien undersökte killar och tjejer 13–20 år med svensk och utländsk bakgrund.

Föreningen började rannsaka sig själva— hur kunde det bli såhär? De tittade på styrelsen och ledarna och upptäckte snabbt att de var alla väldigt lika varandra. Förutom att de bestod av både kvinnor och män, hade alla samma hudfärg, var födda i Sverige, bodde i samma områden, hade utbildning och välbetalda jobb.

— Man har nog inte tänkt på att det sett ut såhär. Vi har själva tyckt att vi är väldigt olika, men det är vi inte. Vi skulle behöva en större variation av människor för att utvecklas som förening, vi tycker oftast samma sak. Det skulle vara nyttigt med andra synvinklar, säger Stefan Einarsson, projektledare och kanslist på IFK Kalmar.

Stefan Einarsson jobbar 50 procent som projektledare i IFK Kalmars förändringsarbete, och 50 procent som kanslist i föreningen. Han har inte tidigare jobbat med integrationsprojekt, men har erfarenhet av en mängd andra projekt inom föreningen. Stefan berättar att de arbetar mycket med mjuka värden. Föreningen har till exempel ett antidrogarbete, fotbollsskola, och ”föräldrar på stan”. 

IFK Kalmar A-lag

(Foto: Bildbyrån)

I Kalmar kommun har cirka 15 procent av befolkningen utländsk bakgrund2, men i IFK Kalmar är siffran nästintill noll. Fotbollsklubben siktar nu högt; de vill att i framtiden ska 20 procent av aktiva, ledare och styrelsemedlemmar ha en annan etnicitet än svensk.

— Vi har haft barn, med utländsk bakgrund, som kommit och gått genom åren, men alla har slutat. Vi lyckas inte behålla dem i föreningen, berättar Stefan.

Eftersom föreningen vet att det inte är så enkelt som att bara åka och värva barn och ungdomar i exempelvis Kalmars ytterområden, har de kommit fram till att de måste börja uppifrån och inifrån. Med hjälp av Philip Rosqvist, idrottskonsulent på Smålandsidrotten, genomförde IFK Kalmar nyligen ett processarbete i styrelsen. Detta gjordes för att etablera projektet i föreningen, men också för att identifiera styrelsens, och IFK Kalmars, rådande normer.

— Det är viktigt för oss att det blir ett långsiktigt projekt, det här är ingen fluga. Därför måste alla med, från styrelsen ända ner till barnen, säger Stefan Einarsson.

Att på ett så tydligt sätt identifiera normerna i styrelsen blev en väckarklocka för många av deltagarna. Under kommande månad ska ett liknande arbetspass ske med ungdomsledarna. Sedan hoppas de på att genomföra ett pass med föreningens barn och ungdomar. Då ska arbetat kunna förankras i hela föreningen. Stefan poängterar att alla i klubben ska inkluderas i detta; även barnen ska få kunskap om inkludering och allas lika värde.

Redan nu har arbetet börjat med att tillsätta en ny tjänst; någon som ska jobba med projektet uppifrån. Stefan berättar att det är han som ska handleda denna nya person och hjälpa denne in i alla projekt i föreningen. Det är mycket arbete, så det kan ta ett tag. Något som är viktigt är att den nyanställde ska ha utländsk bakgrund. Detta för att föreningen anser att de saknar både kunskap och erfarenhet av andra kulturer. Personen måste också vara mottaglig, vilja jobba i en förening och ha ett stort intresse för idrotten. Med den nya tjänsten tror IFK Kalmar att de kan nå föräldrar till potentiella nya barn och ungdomar på ett helt nytt sätt.

— Vissa kulturkrockar gör att vi inte lyckas behålla flickor med utländsk bakgrund. För oss i föreningslivet är det en självklarhet att man som förälder exempelvis hjälper till att sälja bingolotter, står i kiosken och skjutsar till matcher. Men det är inte lika självklart om man kommer utifrån, förklarar Stefan.

Och visst är det så, den svenska idrottsrörelsen är nästan helt unik. Ännu svårare blir det att förstå om föräldrarna inte kan svenska fullt ut. Därför är denna nya tjänst nödvändig för att projektet ska bli lyckat. Den nyanställde är också ett måste för att IFK Kalmar ska få en annan blick på saker och ting. Föreningen hoppas kunna nå föräldrar med utländsk bakgrund, och på så sätt också flickorna, men de kan också tänka sig att den nya personen har kontakter, som i sin tur kan engagera sig som ledare eller i styrelsen.

Projektet som IFK Kalmar driver kommer de behöva arbeta med länge, och det är de väl medvetna om. Förhoppningen är dock att inom två år ska man ha kommit en bra bit på vägen. Till Riksidrottsmötet i slutet av maj 2019 förväntar sig IFK Kalmar att de har minst en anställd med utländsk bakgrund. Dessutom ska arbetet med att få in nya barn till föreningen börjat.

— Om vi räknar med att inom fyra månader ha en anställd hos oss, bör vi under våren kunna arbeta med att värva barn till kommande säsong, avslutar Stefan Einarsson. Vi tror att, får vi bara in några barn, kommer ryktet spridas och vi kommer kunna nå ännu fler.

Stefan poängterar också att det här arbetet inte kom till för att föreningen ska verka duktiga och få en klapp på axeln. De anser att det är ett måste för att föreningen ska fortsätta utvecklas, växa och finnas kvar. De är också övertygande om att de har mycket att vinna på att få in fler tjejer, ledare och styrelsemedlemmar, speciellt om de har en annan bakgrund. Förutom ett nytt perspektiv på saker och ting, får IFK Kalmar utökad kompetens genom både spelare och ledare. Självklart är det också en viktig del för integrationen i Kalmar kommun. Alla har något att vinna på detta. Unga flickor får utökad möjlighet att röra på sig, föreningen utvecklas och samhället förbättras.


 

* med utländsk bakgrund menar vi i detta sammanhang utlandsfödda eller person vars båda föräldrar är utlandsfödda.

1 Riksidrottsförbundet. (2010). Idrott och integration. Hämtad från: https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/mangfald/idrott_och_integration.pdf

2 Statistiska centralbyrån. (December, 2017). Sveriges befolkning 31 december 2017: kommunala jämförelsetal. Hämtad från: http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/

Skribent: Linnéa Linderholm
Epost: This is a mailto link

Smålandsidrotten start

Riksidrottsförbundet start

SISU

Mer om RIM (RF)

Strategi 2025

Smålandsidrotten sociala medier